Det femte programmet i Jan Bruérs radioserie Hertigens spelmän sändes den 24 aug. 1981.
Det handlar om tenoristerna i Ellingtons orkester.
Jan inleder programmet med ett kort solo av Barney Bigard i Misty Mornin’. Han går dock inte närmare på Bigards roll som tenorist i bandet utan går snabbt vidare till Ben Webster. Jan illustrerar Websters mångfacetterade stil med både den svängiga Cotton Tail och den lyriska All Too Soon.
Harold Ashby var “en av Websters lärjungar” och därför var det naturligt för Jan att låta honom komma till tals efter Webster i Just Sqeeze Me från 1969.
Övergången till Paul Gonsalves går via Jimmy Hamilton genom ett nummer som de båda delar – It Don’t Mean A Thing If It Ain’t Got That Swing i en version från 1953.
Resten av programmet handlar om Paul Gonsalves och Jan döljer inte sin klockarkärlek till honom. När tiden inte tillåter honom att spela Diminuendo And Crescendo In Blue från Newport 1956 väljer Jan West Indian Pancake från Antibes-festivalen 1966.
Med stänk av sentimentalitet avslutas programmet med Happy Reunion.
DESS’ medlemmar kan lyssna till programmet här.
Lyssna och rycks med!